Psalm 12

12För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David.

2Fräls, Herre; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.

3De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.

4Herren utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,

5dem som säga: »Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?»

6»Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp», säger Herren; »jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter.»

7Herrens tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.

8Du, Herre, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen.Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.